Digitial breakout – escape room i klassrummet

En av mina största hobbys är att göra så kallade escape rooms, där man blir inlåst i ett rum, som bygger på ett tema, och sedan har man en timme på sig att komma ut genom att lösa olika ledtrådar.

Ända sedan det blev klart att jag skulle tillbaka som lärare i skolan, så har jag längtat efter att konstruera något sådant i klassrummet. Jag har dock skjutit på projektet då jag kände att det kräver rätt mycket fix i klassrummet. I måndags fick jag tips om att det finns digitala escape rooms, eller digital breakouts, som lärare konstruerar. Jag började genast göra en egen variant till mina elever till idag, fredagen innan lovet. Det var nästan fånigt enkelt att bygga i google sites.

Eftersom siten ligger inom skolan system, så kan jag inte dela själva sidan, men jag gjorde en film som visar hur den ser ut:

I dag var det alltså dags att testa. Jag visste verkligen inte alls hur det skulle gå. Jag visste inte om eleverna skulle gilla det, om det skulle vara för lätt, om det skulle vara för svårt eller om länkarna ens skulle fungera.

Jag snyggade till mig lite på morgonen, för att komma i rätt stämning. En sträng fröken från forna tiden var tanken. Jag kom in i klassrummet och berättade att jag hade förberett 200 ord i läxa över lovet. Jag stod med bunten papper, med ord på fram och baksida och såg lite lagom skräckingagande ut. Eleverna blev lite upprörda. Jag höll ut på läxan i ett par minuter, innan jag erbjöd dem en väg ut. Om de skulle klara av att lista ut lösenordet genom att klara mina fyra ledtrådar, så väntade ett ”frikort”.

Eleverna jobbade i de grupper som de sitter, fyra och fyra. Eftersom vi bara har datorer till hälften av eleverna, blev det två datorer per grupp. Vissa nöjde sig med en dator, men jag tror på två för att hålla fler aktiva.

Varje grupp fick 4 livlinor var. Jag hade glömt förbereda detta, så jag grabbade tag i ett gäng tuschpennor som ”betalning”. Det här ska jag hitta på något bättre nästa gång. Det var dock strålande att ha de här 4 livlinorna. Det gjorde att jag kunde hålla koll på hur mycket de frågade och det gjorde också att eleverna själva ville sköta sig utan hjälp i större utsträckning än annars.

Det visade sig att uppgifterna var rätt så lagom svåra. Den första gruppen blev färdig efter 30 minuter. Den sista höll på i 45 minuter, tills lektionen var slut.

Här lägger eleverna ett pussel som blir till en bild på medicin, vilket var det första ordet. Först fick de leta efter länken i en bild där den var dold.

 

Här gällde det att se att vissa bokstäver var fetade och efter det, kasta om bokstäverna till ett ord de hade haft i läxa. 

Hörlurar på för att kunna lyssna på ordet som bokstaveras. 

 

Jag hade inte lagt så mycket tanke bakom själva uppgifterna, mer än att de hade koppling till arbetsområden vi har jobbat med under terminen och att allt material de behövde för att lösa gåtorna, fanns i vårt google classroom. Nästa gång kommer jag att lägga ännu mer krut på den inlärande aspekten av upplägget. Saken är att det finns bra pedagogiska poänger som kommer fram i den här typen av övningar. 1) Alla gåtor krävde rättstavade svar. Det gjorde att eleverna var tvungna att vara noggranna där. Det räckte inte att veta vilket ord, utan även hur det stavas. 2) Flera av de resurser som jag har lagt upp i classroom under terminen kunde användas som hjälp. Det är något jag vill att eleverna ska bli bättre på, att leta hjälp på rätt ställe. Det är dumt att googla helt blint, om ens lärare har förberett bra material. 3) Jag har haft svårt att förmedla till eleverna hur svårt det är att urskilja alfebetet när någon bokstaverar ord och man är stressad, vilket gör att det är viktigt att bli riktigt säker på de där bokstäverna som är svåra. Jag hade plockat ihop ett ord med nästan enbart svåra bokstäver, som inte finns på riktigt, för att de skulle vara tvungna att verkligen lyssna och få rätt. Den  övningen var svårast av alla och nu tror jag att alla förstod hur svårt det är och att det inte är så tokigt att öva på…

Jag ser fram emot att konstruera fler sådana här där jag ska träna eleverna i att söka relevant information också. Läsförståelse skulle funka bra också. Ja, egentligen är det väl bara den där berömda fantasin som sätter gränser.

Eleverna gillade det verkligen och det var en härlig lektion. Skön energi i klassrummet och många glada skratt och en del nervositet inför den hotande läxan på 200 ord. Alla klarade sig och jag fick ta med alla mina läxpapper hem. När eleverna skulle gå, stod jag i dörren och krävde ”frikort” om de skulle få gå utan läxa.

Om du vill testa att göra ett eget så tog jag många bra tips från den här spellistan.

Den här filmen använde jag för att göra formulären som jag använder.

Argumenterande texter på engelska

Så här i valtider jobbar eleverna i år 5 med att lära sig skriva argumenterande texter på svenskan. Då tyckte jag att jag skulle göra detsamma på engelska.  Idag har jag haft den första lektionen av fyra planerade.

Jag inledde med att fråga eleverna om vad de har lärt sig om argumenterande texter på svenska. Vi pratade om att texten ska följa en viss form och att det finns ord och begrepp som är bra att kunna. Jag gick igenom listan med begrepp som jag har tagit fram för arbetsområdet. Jag känner nu efteråt att jag var lite för ofokuserad och inte gav dem någon bra struktur. Det var teknikstrul i klassrummet, så jag tappade koncentrationen och därmed missade jag att följa min plan. Det får jag göra bättre i morgon.

Jag delade ut en argumenterande text som jag hade klippt i sär. Eleverna sitter fyra och fyra i grupper, så varje grupp fick ett textpussel att sätta ihop. Till sin hjälp hade de begreppsordlistan, så att de kunde se i vilken ordning de olika delarna skulle komma i texten. Även här känner jag att jag hade kunnat göra ett bättre jobb med utdelningen av lapparna och instruktionerna. Någon grupp såg saxmärkena och satte helt enkelt ihop texten efter det. Smarta barn – klantig lärare.

Sedan läste vi texten tillsammans och översatte och diskuterade ämnet, för eller emot internet. Det var egentligen inte meningen att vi skulle diskutera innehållet, men det kändes naturligt när eleverna började oponera sig mot texten.

Vi jobbar med argumenterande texter just nu.

Ringrostig rookie

Nu är skolan igång igen. Min första skolstart på fyra år. Den första någonsin på min nya skola, Hamnskolan. Jag jobbar 50% som ansvarig för Svenska som andraspråk och jag undervisar i engelska i årkurs 5. Otroligt roligt bägge delarna. Eftersom det är 20 år sedan jag gick ut lärarutbildningen, kan man ju tycka att jag borde känna mig som en gammal räv. Istället ligger jag här på soffan och pustar ut efter ännu en dag. Jösses vad trött jag blir av allt det nya.

Svenska som andraspråk var min inriktning när jag läste till lärare och jag har ju jobbat i Rinkeby i 11 år, så jag tänkte att det där har jag ju koll på. Ack nej! Som vanligt med lärarjobbet är en tjänst aldrig lik en annan. Det är stor skillnad på att vara klasslärare i ett område där alla har svenska som andraspråk, mot att försöka se till att 45 elever mellan F-6, får vad de behöver i klasser där de flesta har svenska som modersmål. Jag har ännu inte fått någon koll på hur jag ska lägga upp mina dagar, så att eleverna får det så bra som möjligt. Famlar runt.

Jobbar med de där vokalerna, hur de låter egentligen.

Engelska är också helt annorlunda nu, än sist jag undervisade i engelska på mellanstadiet. Det märks att eleverna tittar mer på youtube och andra nättjänster där de plockar upp engelska. Det är en annan nivå på eleverna. De förstår bättre när jag pratar engelska och är mer benägna att prata engelska på lektionerna. Det är intressant att se. Jag har valt att inte använda en och samma lärobok till alla elever, eftersom jag tycker det är svårt att anpassa efter elevernas olika nivåer. Det innebär mer jobb för mig, i form av att förbereda texter och övningar, men det är också roligare tycker jag. Språk som språk tänker jag och försöker applicera samma tankesätt på engelskan, som i svenska som andraspråk. Det kommer även att bli programmering på
engelskan längre fram. Det är också språk.

Den bästa nyheten med arbetet nu, jämfört med tidigare, är att vi har google classroom. Tyvärr har vi inte en-till-en i klassen, men det finns chromebooks till hälften och framför allt kan jag förbereda lektionerna så att eleverna har materialet innan lektionen börjar. Jag har även möjlighet att göra individuellt material till de elever som behöver specialanpassningar, utan att det syns. Det är så smidigt att jag blir tårögd. Jag ser fram emot elevernas första inlämning, för det ser så smart ut att få allt digitalt så att jag kan se ”pling” när texterna lämnas in.

 

 

Vi är stolta över våra IT-bävrar!

Att komma i topp 10 av 1500 tävlande tycker vi är väldigt imponerande. Alice, Albin och Linus i år 5 kom på 1, 2 respektive 8 plats i IT-tävlingen Bebras som vi deltog i, i november.

Vi vill gärna uppmärksamma alla de 18 elever som fick 140 poäng eller mer, genom att ta med dem till Tekniska Museet för en kurs i robotprogrammering. De robotar som de får lära sig programmera är av samma sort som vi har på skolan. När vi i vår kommer att jobba med dessa LEGO -robotar, kommer våra 18 superbävrar vara extralärare i klasserna, något som kan behövas.

bebrasbild

Upphovsrättslagen

Upphovsrättslagen är en lag som säger att man inte får ta någon annans verk. Om någon skapat ett verk t.e.x som en film får man inte dela den utan upphovsmannens tillstånd.

Vad kan hända om man bryter mot lagen?

Man kan få böta massor med pengar, men om de är riktigt allvarligt kan man hamna i fängelse.

Vad händer när man dött?

Man har upphovsrätt på sitt verk 70 år efter man dött. De innebär att ingen får dela ditt verk 70 år efter döden.

Vad jag tycker!

Jag tycker lagen kan vara både bra och dålig. Om  jag hör någon jättebra låt vill jag kunna dela med mig av den, men jag vill inte att folk ska dela med sig av mina verk. Att man har upphovsrätt på sitt verk 70 år efter döden tycker jag är lite dåligt för då lever inte upphovsmannen så de kan ändå inte tjäna några pengar på verket.

 

 

ANONYM

Att vara anonym betyder att man inte vill säga vem man är som tex om man ska skriva en kommentar eller skicka in en insändare till en tidning. Då kan man skriva anonym och då vet ingen vem man

Hur anonym är du egentligen?

Man skulle kunna tro att ingen kan hitta dig på nätet. Att du kan skriva vad som helst utan att någon vet vem du är. Men så är det inte, om du skriver något som upplevs som kränkande eller olagligt har polisen rätt att spåra din ip-adress. Alla datorer, ipads, mobiler m.m har en ip-adress. Men på t.ex. mail kan du som får mailet se ip-adressen.

anonym

Om man är anonym så vill man inte visa vem man är på internet. Många anonyma skriver elaka saker till andra.